Idag var en stor dag för min son, han tog äntligen sitt körkort. Han skrev teorin i måndags och blev godkänd och idag hade han uppkörningen och det gick vägen! Jag minns själv vilken känsla det var att ha klarat det. På den tiden var t.o.m körkortet klar, han man körde upp för hade det i sitt block. Vad pirrigt det var och vad lycklig man var när det var över, inget mer pluggande på boggitryck och annat man tyckte var mindre intressant, inga mer körlektioner, vilken frihet det var.
Grattis Axel!
Jag var ju på Vaxholms vårdcentral igår för att mitt halsonda inte vill ge med sig, halsmandlarna gör fortfarande ont. Men vilken oengagerad läkare jag träffade på, ingen förståelse alls, lyssnade inte på vad man sa utan vifta bort allt med att ”du är frisk, ingenting som smittar och virus är ofta att man går med ca 2-3 veckor, men ok då, vi kan göra ett extra halsprov”. Usch hatar när de behandlar mig nedlåtande. Jag springer inte hos doktorn i första taget och jag vill förbaske mig behandlas med respekt!
